MATILDA

Vilken helg som gått.

Och vad bubbligt och härligt det känns.

Att man inte förväntat sig ett dugg.

Och det liksom blir två sådär pang-bra kvällar.

Nej, verkligen härligt.

Det känns som att man kan orka lite till.

Och till helgen blir det gränsen.

Skidor, lite drickbart och lite underbara härliga dagar.

Det känns lite märkligt såhär nu mitt i allt.

Att man lever så mycket för helgen som varit.

Och helger som kommer.

Att egentligen veckorna går så sjukt fort.

Som en enda lång transportsträcka.

Jag trodde aldrig det kunde vara möjligt.

Men det kan det visst.

Trots en rätt tung, och märklig och glad/sorglig vecka.

Där jag slutat på jobbet.

Så vågar jag nu se framåt.

Och att jag blir fruktansvärt glad i själen för små ting.

Det finns personer som fått mig att öppna sinnet.

Öppna ögonen lite mer.

Och inse att livet är så mycket mer.