jag var övertygad om att det var rätt, men nu vet jag inte längre

Vad har jag gjort dessa dagar hemma i kiruna?
I fjällen? Där ishotellet fortfarande står kvar.
I ruiner. Men det hör inte till saken.
Jag kan skymta snö.
Och det är ingen överdrift. Eller ett skämt.
Det är kallt som fan ute.
Det är regn ungefär 24 timmar om dygnet.
Och jag är ledig.
Det känns konstigt. Det gör det.
Jag kunde konstatera igår en sak.
Det känns lite som att jag är på semester.
Som att jag snart ska åka hem igen.
Till min lägenhet. Till det som är mitt.
Men riktigt så är sanningen inte.
Mer än så orkar jag inte tänka heller.

Jag tränar dagligen dags nu.
Det känns skönt.
Ibland så tänker man mer än vad man säger.
På så sätt fundgerar det att andas.
Det känns okej. Det gör det.
Men det hade kunnat se annourlunda ut.
Men vi tänker inte just nu.
Det tjänar man ingenting på.





Publicerat i