JAG ÖNSKAR JAG KUNDE SÄGA ATT NI SKA SLUTA, MEN JAG KOMMER INTE VARA DEN SOM DÖMMER ER

Jag skriver detta och delar med mig för det har för mig skett ett uppvaknande. Jag skriver detta för att jag vill upplysa om hur fruktansvärd industrin till preventivmedel egentligen är.  Jag har vaknat från min bubbla och insett att livet är otroligt skört. Att man har en förbannat massa tur och flyt i livet i alla dess former. Det bara är så, vi alla har nog blivit utsedda med tur eller flyt, eller inget av det. Jag tror jag i bland har matjord i fickorna av tur. Speciellt i går. Jag hittade för två dagar sedan en knöl i benet. Lika stor kanske i storleken som en ärta. Den där ärtan funderade jag på under kvällen efter jag duschat, men jag tänkte inte vad det kunde vara. Under gårdagen vaknade jag upp med smärta i benet, och en himla ångest bara. Jag litar allt som ofta på min magkänsla, och den sa precis som jag trodde. Tänk om det är en propp. Under morgonen ringde jag läkaren, och vi pratades vid ett tag. Till sist säger denna ärliga kvinna till mig i telefonen: 
- Visst var det Matilda du hette sa du? Jag får egentligen inte säga detta, men det är nog mest troligen så att det låter som en blodpropp men det behöver inte vara något farligt, och det kan bero på att du som du säger äter p-piller. 
 
Ungefär där svartnade det, och vi bokade en tid. Jag kan som egentligen inte föstå att hon faktiskt sa som hon gjorde, men säkert visste hon vad hon pratar om. Jag har kollat bipacksedeln till mina piller, och jag har fått det svart på vitt. Det kan hända. Det har jag redan vetat sedan innan, men det är något jag kollade upp rätt snabbt. 
Det är så jäkla illa så jag vill spy. Om jag ska vara helt ärlig. P-pillers industrin skördar liv i det tysta. Man får proppar, och det kan döda en. Ändå lär man tjejer i 13-16 års åldern att det är så bra att man äter dessa hormoner. Att man proppar sin kropp full med dessa jävla gifter varje dag, och att det "är en på miljonen som får proppar" och att det kan lindra att man får cancer. Mm. Right. Jag vet egentligen inte vad jag ska säga. Om jag ska skylla mig själv för att man tänkt att det kanske är bra, att det lindrar så mycket annat eller om man bara ska inse att det är helt fruktansvärt att dag ut och dag in sätta i sig det i kroppen? 
 
Det är på något vis så fruktansvärt hemskt att man fortfarande rekomenderar kvinnor detta, och att egentligen andra typer av preventivmedel är inte är så bra, framförallt piller. Att egentligen alla preventivmedel leder förr eller senare till konsekvenser där det i vissa fall kan innebära att man inte kan få barn på flera år, eller att man faktiskt får en blodpropp och dör, eller steriliseras. Det är något man har i ryggen varje dag man sätter i sig ett piller.  Någonstans här har jag börjat reagera. Denna sjuka industri. Framförallt att det just nu i Norrbotten är gratis preventivmedel till alla fram till 26-års ålder, för att man just ska minska antalet aborter, vilket på pappret är klokt, men i praktiken är det åt skogen. Det ena föder det andra. Det som jag blir så otroligt ledsen över är hur många det är som går runt med tysta proppar i kroppen, och som inte har lika tur som jag som upptäckt den i tid. Läkaren sa själv att jag hade tur, att den valt att sätta sig i ett ytligt blodkärl och framförallt i benet. Den hade lika gärna kunna klättra upp till hjärtat, lungorna eller hjärnan. Jag blir ledsen bara av tanken. 
 
Fattar ni tjejer vad vi gör mot oss själva? Förstår ni vad jag säger? Jag skrattade högt när hon sa att det är en propp, men vi kan inte göra något åt det just nu. Nähää, men på med braxorna bara och gå på apoteket och hämta medicin. Det är först efteråt som jag inser hur jäkla tur jag haft. För det är som läkaren sa, du hade kunnat haft den precis var som helst i kroppen. Jag har tänkt mycket på det. Någonstans här vill jag bara säga att jag inte kan tvinga alla att sluta, men att man ska börja tänka efter. Jag är inte 25-år fyllda och har fått en blodpropp i mitt ben. FATTAR NI? Det här kan drabba vem fasen som helst, när som helst och vi har ingen aning om när det sker. Jag vill egentligen bara att vi ska börja tänka efter en eller tre gånger före vi börjar ta piller, eller till alla er som redan äter - tänk efter. Det gick bra för mig nu, men det kanske inte gör det för någon annan. Det kanske är så pass allvarligt nästa gång. Jag mår dåligt över det, och jag skulle önska att denna jäkla hungriga pengatokiga industri skulle se över alla dessa effekter och alla framtida men för livet det kan ge. 
 
Jag hade kunnat skriva så otroligt mycket mer. Varför det ställs så tidigt krav på kvinnor att skydda sig, och inte på männen i samma utsträckning? Men den potatisen orkar jag inte röra. Jag vill bara att alla ska vaka upp, inse att det är hormoner som påverkar en för lång tid framöver som man stoppar i sig och att det kan innebära vad fasen som helst. Jag är otroligt ledsen, men jag känner bara hur jäkla viktigt det är. Visst att det är smidigt att vi stoppar i oss piller, men konsekvenserna? Det har vi slutat prata om. Prata med dina barn, dina vänner, dina anhöriga, dotter, syster, mamma. Prata om detta, det är vad jag önskar. Jag önskar att vi borde kommit längre gällande effekterna av piller, och unga kvinnor som vräker i sig piller för att skydda sig år ut och år in. Det här gör mig bara så jäkla ledsen, och jag vill att vi börjar ifrågasätta vad vi gör mot oss själva. Jag hade sådan fruktansvärd tur, nästa gång kanske man inte har det. Men jag har tagit ett beslut, jag har gjort ett val. Jag har kastat de piller som fått mig att få en propp i benet så långt jag kan nå. Du väljer själv, men jag skulle rekomenderar dig att göra detsamma, jag kan inte dömma dig för om du inte gör det. Jag har gått samma väg. Jag har ätit dessa i tro om att det kanske inte är så farligt, men det är precis vad det är. Bättre sent än aldrig har aldrig passat bättre i detta sammanhang. 
 
 
 
 
Publicerat i