Allt och ett på samma jäkla gång
Rummet ser ut som en misär, hela huset med saker.
Inte nog med det, hux flux ringer alla från alla möjliga olika skaker.
Det är formulär man ska fylla in, papper att skicka iväg.
Och nycklar att hämta.
Har till och med fått ett jobberbjudande.
Ska vara med på fjällräven classic i år och jobba.
Tror det kan bli skitkul.
Det värsta är bara att allting kommer i kläm.
Allting, precis allting står mig upp i halsen.
Lådorna ska packas, jag får ångest bara av att börja.
Tur att jag har mamma som är en ängel som hjälper till.
För trodde aldrig att det skulle vara såhär jobbigt att packa.
Packa ner hela sitt liv nästan i kartonger.
Hoff, flytten känns alldeles för nära nu alltså.
Vad hände, och var försvann sommaren någonstans? :O
Vill vara med överallt men orkar inte.
Vill kunna umgås med alla nu, men orken är jävla borta.
Jag är helt jävla slut av allt det hära, så snart ger man upp.
Kära vänner, jag har absolut inte glömt bort er.
Hoppas bara att ni inte glömt bort mig..
Ni finns i min skalle varje dag, och jag tänker så mycket på er.
Men orken finns inte där, inte just nu.
Jag hinner knappt med mig själv dagar som dessa..
Kärlek och förlåt
Det låter fruktansvärt roligt, men samtidigt jobbigt att packa ner hela sitt liv!
Måste bara dela med mig av min glädje. Jag har bara av som en kul grej sökt skola i piteå. Kanske jag också hamnar där till hösten.